Sverigefidelis - Röst för Sverige

Merit Wager skrev igår en klarsynt artikel som publicerades på debattsajten Newsmill. Min reflektion är att jag håller med om allt i innehållet i hennes artikel dock inte med inledningen.

Jag är dock lite kluven, frågan är nämligen: hade Merit blivit publicerad om vi bytte ut en enda mening i hennes inledning till: - Jag hoppas jag får rätt!

 

Det vill säga allt skrives likadant men hon uttrycker då den logiska viljan att göra ngt åt saken, att skicka en tydlig signal tillsammans med alla andra som idag kommer rösta på Sverigedemokraterna.

Men som sagt hade hon skrivit så hade hon inte blivit publicerad i vårt förtryckta medieklimat.

Läs själv vad tidigare utsedda Medborgarnas flyktingombudsman har att säga och jämför vilket parti som tydligast adresserar de problem hon så träffsäkert beskriver.

 

Efter att jag nu trycker på publiceringsknappen för detta inlägg så gör vi i min familj oss redo för att gå och rösta.

 

Jag röstar mot förtrycket  , jag röstar för demokrati

 

Jag röstar på Sverigedemokraterna!

 

 

"I morgon kväll står det klart om Sverigedemokraterna, SD, tar plats i Sveriges riksdag. Min gissning är att det kan bli med uppemot 8 procent. Hoppas att jag har fel. Men om nu SD från och med måndag är ett riksdagsparti, då är det direkt stötande om de etablerade partierna fortsätter att, som hittills, bjäbba som småbarn om att de under inga omständigheter kommer att ha något med SD att göra.

 

Det är diktatoriskt och mot alla demokratiska principer att inte respektera folkets vilja. Om SD röstas in i riksdagen av röstberättigade svenska medborgare så kan ju inte de andra sitta och sura i sina sandlådor. Istället måste de ta ansvar för den verklighet som de ingår i och som de själva bidragit till att skapa.

 

Det är till största delen medierna och partipolitiker som bär skuld för att SD med allra största sannolikhet kommer att vara med och styra Sverige i fyra år framöver. De maktblinda "gammelpartierna" har inte haft örat mot marken utan huvudena ovanför molnen eller djupt nere i sanden och har vägrat se och höra vad som pågått bland dem, vilkas vilja de är satta att omsätta i praktiken: folket.

Och när det gäller media så har deras oförmåga (eller ovilja?) att rapportera korrekt och allsidigt om asylinvandringen bidragit till att för alltid förändra den svenska samhällsbilden, så på dem vilar också en betydande skuld.

Genom den tysta, kanske outtalade men ändå existerande, överenskommelsen som verkar råda mellan de nuvarande riksdagspartierna och medierna, har folkets missnöje, irritation, frågor och oro ignorerats. Man kan undra om partiföreträdare och journalister någonsin läser de kommentarer som "verklighetens folk" skriver i kommentarsfälten på nätet varje gång en artikel om asylhanteringen publiceras?

Troligen inte, för om de hade tagit del av folkets åsikter och insikter så hade de varit tvungna att reagera.

 

Det går nämligen inte att avfärda alla dem som luftar sin oro och sin ilska som "rasister" eller "främlingsfientliga". Ändå är det just det som skett, och därmed har folks legitima oro men också ilska stegrats så till den grad att de i desperation i större omfattning än vad politiker och media tror (och i hemlighet, eftersom det politiskt korrekta Sverige inte accepterar det) bestämt sig för att rösta på SD.

 

Det finns människor som tidigare röstat på S eller på något av Allianspartierna som sagt att de inte ens för sin närmaste familj har berättat att de kommer att rösta på SD. Att de egentligen inte alls vill rösta på SD, men eftersom inget annat parti tar deras oro på allvar och det har blivit så lågt i tak i Sverige att man inte offentligt eller ens i relativt slutna sällskap kan lufta sina tankar om den stora invandringen från främmande kulturer, så måste de helt enkelt missnöjesrösta, alltså rösta mot något istället för att rösta för.

Jag har fått otaliga mejl från människor som själva är gifta med utomeuropiska invandrare och som säger att de båda ska rösta på SD för att "de andra partierna är för fega och mesiga och inte ger allsidig information".

De tycker inte att man ska "dalta" med människor som kommer hit och får en fantastisk chans till ett nytt liv, utan man ska ställa krav och behandla alla lika, svenskar som f.d. asylsökande och andra invandrare.

 

De utländska makarna - och andra invandrare som säger sig vilja rösta på SD - säger alla att de upplever det som arrogant och nedlåtande att svenskarna inte ställer samma krav på dem som på "riktiga svenskar". Och att det är fel att det inte ställs hårdare krav på anpassning till samhället och att lära sig språket så fort som möjligt. Det är också på sin plats att påpeka att jag inte hört någon säga annat än att Sverige, givetvis, ska ta emot asylsökande med faktiska, legitima, lagliga, sanningsenliga skäl att få asyl eller skydd.

 

Många asylinvandrare (jag har själv varit ombud åt över hundra asylsökande) säger att vad de hela tiden önskat är att bli sedda som riktiga människor, kapabla och villiga att lära sig och att bli en del av Sverige. Men många har blivit förvirrade av den svenska ytliga "godheten" och har förslöats och förslappats av att allt tar sådan tid och av att det inte ställts tuffare krav på dem.

 

När de sedan - inte tack vare den svenska kravlösheten utan trots den - lyckas ta sig förbi tusen hinder och har jobb och bostad, då lider de av att se hur nyanlända tvingas in i samma kravlöshet som de själva gått igenom. Och eftersom de som anlänt till Sverige i vuxen ålder inte har några som helst naturliga och traditionella bindningar till något parti så ser de SD som ett parti som vill ha ordning och reda i asyleriet.

 

Och de skriver under på att asylinvandringen borde minska, att man ska anpassa sig till det land man har flyttat till, lära sig språket och börja jobba. Det är vad SD säger och det tilltalar väldigt många invandrare.

 

Jag har under de senaste åren talat med ett antal riksdagsledamöter från olika partier. I riksdagen, per telefon, i olika sammanhang där vi stött på varandra och via mejl. Jag har sagt till varenda en av dem, när de fört SD på tal och undrat:

"Vad ska vi göra om de kommer in i riksdagen?" att "ni ska enbart tala om vad ni och ert parti har för politik och vad ni vill genomföra, ingenting annat". Och jag har sagt att "ni måste börja tala klarspråk om den stora och mycket kostsamma asylinvandringen, om bedrägerierna mot och utnyttjandet av myndigheter och skattebetalare".

Alltså tala om fakta, inte påhittade "främlingsfientliga" påståenden. Och tala om alla de faktiska, inte imaginära, problem som en så stor invandring från mycket annorlunda och "främmande" länder för med sig i ett litet land som Sverige.

Riksdagsledamöter och media och andra ska givetvis också tala om det positiva som en reglerad, välfungerande och laglig invandring för med sig, men inte låtsas som om allt enbart är positivt och frid och fröjd när samtidigt ambulanser och brandbilar attackeras och inte släpps fram i invandrartäta förorter, när skolor och butiker bränns ner i vad som kallas "lilla Bagdad" (Södertälje) med en oproportionerligt stor irakisk (kristen) population, när man tillåter att flickor utesluts från aktiviteter och lektioner i skolan i strid mot svensk tradition och läroplan etc, etc.

 

Jag har själv arbetat med saudier, marockaner, egyptier, algerier, tunisier och irakier i tio år och gjort det med öppet sinne och stor anpassning i enlighet med deras traditioner. Jag har även varit asylombud åt irakier, jemeniter, palestinier, iranier, uigurer, kurder och lärt mig mycket om deras kulturer och religion. Underbara människor, tråkiga typer, elaka personer och milda, goda medmänniskor - precis som folk i allmänhet.

 

Vad jag försöker förmedla är att kulturen och religionen faktiskt är annorlunda, ofta tuffare och våldsammare. Många asylsökande har ju flytt från länder och områden just för att våld och grymhet varit vardagsmat. Att tro att de bara kan ta av sig hela sitt gamla liv med allt vad det innebär som om det vore en gammal rock och ta på sig en nya, svenska kläder är oerhört naivt. Det måste man kunna prata öppet om utan att rasistkortet dras fram och åsikts- och yttrandefriheten stryps.

 

Således: anledningen till att SD svischar in i den innersta maktsfären i Sverige, trots sitt i många delar tvivelaktiga och ofärdiga program och trots sin bakgrund, är att partiet har fångat upp allt mer av det som makteliten inte sett eller inte låtsats se eller rentav medvetet försökt mörka. Strutspartier och ohederliga medier får nu skörda vad de sått och bära ansvar för sina underlåtenheter".

dn,dn, dn, dn, dn, dn, dn, dn, dn, dn

dn, dn, dn, dn, dn, dn, dn, svd, svd, svd, svd, svd, svd, svd, svd, svd, expresse, expressen, expressen, expressen, expressen, expressen , svt,   svt, svt, svt, dn, dn, dn,           ekuriren, ekuriren

Hämtad idag från Snaphanen

 

"Mitt under den smutsigaste valrörelsen någonsin i Sverige blir en ung politiker överfallen, misshandlad och bestulen i sitt hem i Malmö. Två vänsteraktivister ur den mobb som tidigare under fredagen saboterat Sverigedemokraternas torgmöte i Malmö släpar in den 24-årige mannen i hans lägenhet och tar god tid på sig att med kniv skära in ett hakkors i hans panna.

 

Innan de avviker från platsen stjäl de hans dator och pengar. Det är ett politiskt hatbrott av grövsta dignitet, en stigmatisering av en ung fritidspolitiker som kandiderar till kommun- och landstingsval. De enda brott som har begåtts mot svenska politiker som är grövre är morden på statsminister Olof Palme (s) 1986 och utrikesminister Anna Lindh (s) 2003.

 

Detta är inte bara ett överfall på en aktiv politiker. Det är ett allvarligt angrepp på demokratin. Hur hanterar massmedia detta? Man ger brottet en undanskymd plats i nyhetsrapporteringen och betonar att 24-åringen bara har lindriga skador. Både Expressen och Aftonbladet skjuter nyheten så långt ned som möjligt på sina Internetsajter.

Det är uppenbart att detta politiska hatbrott, detta angrepp på demokratiska fri- och rättigheter, ska tystas ned och smusslas undan. Tjugofyraåringen är nämligen Sverigedemokrat. Det betonas i rubrikerna. ”Ung Sverigedemokrat fick hakkors inristat”. I medias nyhetsbedömning är det mannens partitillhörighet som är det viktiga. Att han är Sverigedemokrat innebär nämligen att han inte riktigt är en människa. Att han kort sagt förtjänar att bli överfallen och misshandlad av vänsterhuliganer och få ett hakkors inristat i pannan. Är man Sverigedemokrat får man skylla sig själv.

 

 

Överfallet en följd av hatkampanj

Tydligare kan det inte bli. Demoniseringen och förföljelsen av ett enskilt parti drivs med gemensamma krafter av politiker och media. Möjligen intalar sig de som förföljer Sverigedemokraterna att de gör något bra, att de är goda människor, demokratins förkämpar.

I själva verket är överfallet på 24-åringen en direkt följd av den hatkampanj som i många år har pågått mot Sverigedemokraterna, driven av svenska media. Signalerna är att det är fritt fram att destruera deras möten och begå vidriga hatbrott mot just dem.

Makteliten sanktionerar det. Med illa dolt gillande åser de hur det för dem mest förhatliga partiet av alla mobbas och förföljs. De är fullkomligt vettskrämda för detta parti och för vad som ska hända när Sverigedemokraterna enligt folkviljan röstas in i riksdagen nästa söndag. De kommer inte att sky några medel för att mobba ut dem från alla former av inflytande. I Sverige kallas det demokrati.

 

Den som vill få en uppfattning om ångestnivån hos de etablerade partierna inför Sverigedemokraternas intåg i riksdagen ska inte missa att se det här inslaget i SVT Rapport:

Här varnar Sveriges statsminister Fredrik Reinfeldt (m) med djupt bekymrad min svenska folket för att rösta på Sverigedemokraterna. Han hotar och vädjar. Då är nämligen Sveriges finanser i allvarlig fara! Här passeras alla skamgränser med råge.

Det är det absolut värsta övertramp jag någonsin har sett en svensk politiker sänka sig till, ett höggradigt desperat vittnesmål från en av företrädarna för de riksdagspartier som nu är panikslagna inför att den ”elefant i vardagsrummet” som invandringspolitiken utgör ska avslöjas med en skräll.

 

Statsministern har sett de senaste opinionsmätningarna som visar att SD kommer in i riksdagen och sannolikt får en vågmästarställning. I TV-inslaget blir det uppenbart att det alls inte är det röd-gröna blocket som är den borgerliga alliansens huvudmotståndare. De båda blocken är ju fullkomligt eniga i många stora frågor, inte minst att Sverige ska fortsätta bedriva en extrem invandringspolitik. Det står klart att det är SD som är det stora hotet. Mer avslöjande, mer under en statsministers värdighet kan det inte bli.

 

 

Sverigedemokrater får skylla sig själva

När Olof Palme och Anna Lindh mördades blev det statsbegravningar, tårefloder och hycklande tal om deras oerhörda betydelse. Palmes fräcka lögner och att han var hjärnan bakom Sveriges förvandling till mångkulturellt samhälle talades det inte om.

Jag vet, för jag var utsänd reporter vid hans begravning. Människor hade rest långväga ifrån, många hade husvagnar med sig. De stod i små grupper på Adolf Fredriks kyrkogård i Stockholm och grät över sin mördade statsminister och ”fredsduva”. Varken de eller jag hade en aning om hur han hade fört oss bakom ljuset i de frågor som skulle döljas för svenska folket. Det fick jag reda på långt senare.

 

Om en sverigedemokratisk politiker mördas – så som det politiska klimatet ser ut ska vi inte vara främmande för tanken – vad händer då? Blir det fattigbegravning och en knappt synlig notis längst ned på sidan 37? Samt antydningar om att en Sverigedemokrat får skylla sig själv? Man kritiserar inte den svenska åsiktshegemonin ostraffat.

 

”En farlig man”

Samtidigt som den 24-årige Malmöpolitikern överfalls och misshandlas finner Expressen det lämpligt att publicera en ledare om Sverigedemokraterna, skriven med Ann-Charlotte Marteus´ omisskännliga fascistoida hand. Rubriken är ”En farlig man”.
Den som åsyftas är Sverigedemokraternas ledare Jimmie Åkesson. Det är han som är farlig, långt farligare än de vänsteraktivister som bekämpar meningsmotståndare med brutalt våld.

 

Några av läsarkommentarerna:

”SD har blivit en folkrörelse omfattande helt vanliga svenskar. Den totalt misslyckade integrationen har lett till vilsna invandrarhopar som i sin frustration (med en totalt annorlunda syn på heder och rättvisa) bränner, attackerar svenskar, räddningstjänst, byggnader och bussar. Vi ser att våra politiker också skiter fullständigt i att göra något åt saken.” (Lita aldrig på en sosse.)

 

”SD är det enda parti som främst värnar om svenska medborgare. De etablerade partierna i riksdagen har för länge sedan slutat att arbeta för sina väljare.” (Limhamnare.)

 

”Vi har helt enkelt fått nog”

”De som vågar representera SD offentligt är de absolut modigaste och mest rakryggade människor vi har i Sverige i dag. PK-medias hets och hat, som denna artikel är ett exempel på, legitimerar allt det otäcka våld som partiets representanter tvingas utstå. (jannejak.)

 

”Av alla reaktioner som hittills har strömmat in så måste detta vara redaktionens största självmål inför ett val! Har ledarredaktionen på Expressen tappat kontakten med verkligheten ute i övriga Sverige? Folk runtom i landet har tröttnat för länge sedan på allt flumsnack. Vi vill se handling och resultat. Vid varje fikabord (utom möjligen på Expressens ledarredaktion?) går samma tongångar: det eskalerande våldet och kriminaliteten i vårt samhälle måste stoppas, och det NU! Den svenska tryggheten är ju på väg att rasa samman. Därför måste vi försvara oss och vårt land. Vi har helt enkelt fått nog.” (Storsläggan.)

 

Bloggen Oskorei skriver:

”I normalfallet leder sådana individuella våldsdåd till reaktioner från samhället. Icke så i fallet med Sverigedemokraterna. Det är här känslan av äckel börjar växa sig stark, en stark känsla av olust inför hela det officiella Sverige. När en sverigedemokrat utsätts för detta övergrepp tycks nämligen det officiella Sverige främst vara intresserat av att begränsa de eventuella skadeverkningarna i form av ökat stöd för offrets parti.”

 

Journalisterna är demokratins dödgrävare

Oberoende av vilka partier som vinner valet vet vi vilka som förtjänar stora skampriset. Det är massmedia. Som demokratins tjänstvilliga dödgrävare uppför journalisterna sina piruetter i en motbjudande koreografi så att skiten stänker omkring dem.

De har utnämnt sig till ett eget parti, Journalistpartiet, med en egen politisk agenda – men helt utan politiskt ansvar. Genom att systematiskt underlåta att ta upp frågor som är viktiga för landet och istället droga medborgarna med pseudofrågor och trivialiteter desinformerar och vilseleder journalisterna landets befolkning. Som en jagande vargflock med vittring av blod demoniserar och särbehandlar de ett enskilt parti, Sverigedemokraterna, och försöker med alla medel förhindra att partiet kommer in i riksdagen. Som om det vore journalisterna som bestämmer vilka som ska representera folket i Sveriges riksdag.

 

I alla jämförbara europeiska länder fullgör media sitt professionella uppdrag och tar upp frågor som har stor betydelse för landet, till exempel invandringspolitik och kriminalitet. Ett exempel från den brittiska valrörelsen i våras är Guardian, som granskar invandringspolitiken:

 

Journalisterna utnämner sig till politiska aktörer

Men inte i Sverige. Sverige är en skammens ö på demokratins kontinent. Här utnämner journalisterna sig själva till politiska aktörer och väljer självsvåldigt bort frågor som är viktiga för väljarna men som journalisterna tycker är obekväma och ”kontroversiella”. Väljarna omyndigförklaras och drogas med en absurd och totalt innehållslös teater som ska få oss att falla allt djupare ned i politisk koma och förbli okunniga om de verkligt stora och allvarliga frågorna. Allt fler i min omgivning – politiskt medvetna, välutbildade människor – säger att de har slutat läsa tidningar, höra på radio och se på TV. De orkar inte längre.

 

Glappet mellan den verklighet de upplever i sina egna liv och det som återges i media är brett och oöverstigligt som en vallgrav. Det blir fysiskt plågsamt att uppleva. Mina vänner tillämpar mediefasta. De känner sig nedvärderade och idiotförklarade av tilltalet och nyhetsvärderingen i media. De har blivit allergiska mot de välmodulerade sagorösterna och verklighetsförfalskningens förljugna ansikten.

 

Det är skrämmande att se: för att lyckas i sitt odemokratiska uppsåt har journalisterna ingått en pakt med de sju riksdagspartierna om att konsekvent förtiga några av valets viktigaste frågor, invandringspolitiken och hur mångkulturen har förändrat Sverige och utarmar den svenska välfärden. De har gjorts till icke-frågor och berörs över huvud taget inte. Med självpåtaget tolkningsföreträde tar sig media rätten att fastslå vilka frågor som är ”valets viktigaste”. Dit hör inte den extrema massinvandring som Sveriges regering och riksdag bedriver sedan flera årtionden och som har slagit alla rekord sedan den borgerliga alliansregeringen kom till makten 2006 med en invandring på cirka 100 000 personer per år.

 

Sanningen får inte komma fram

Inte heller anser media det intressant att belysa den kraftigt ökande och alltmer brutala våldsbrottsligheten, Europarekordet i anmälda våldtäkter, de dagliga skol- och bilbränderna, splittringen av Sverige i alltmer segregerade områden, det ökande antalet bidragsförsörjda analfabeter som håller på att spränga socialbudgeten i en rad kommuner eller den allt snabbare anpassningen av det svenska samhället till muslimska särkrav. Den negativa utvecklingsspiral som Sverige är inne i på en mängd områden och som har en direkt koppling till den ansvarslösa invandringspolitiken får inte komma till allmänhetens kännedom.

 

I synnerhet får inte det linjära sambandet mellan invandringspolitiken och urholkningen av välfärden uttalas. Det skulle ju innebära ett ifrågasättande av den förda politiken, att människor börjar se samband och mönster.

 

Här har journalister och politiker identiska intressen: sanningen får inte komma fram. Det skulle spräcka hela den offentliga lögn som politiker och journalister med sådan möda har svarvat på i så många år. Media sätter agendan och svenska folket förväntas dansa med som en skock viljelösa får. Som maktens högljudda megafoner rapar media villigt upp de senaste politiska flosklerna om hur allting borde vara istället för att skildra verkligheten som den faktiskt ser ut."

 

Läs fortsättningen här på snaphanen

dn, svd

blt, blt, blt, hd, hd, hd, gd, gd, gd, ekur, ekur, ekur, ekur, ab, ab, ab, ab, ab, ab, sydsvenskan, sydsv, syd, syd, syd

dn, dn, dn, dn, dn, dn, dn, dn, dn, dn, dn, dn, dn, dn, dn, dn, dn, dn, dn,dn, svd, svd, svd, svd, svd, svd, svd, svd, svd, svd, svd, svd, svd, svd, svd, svd, svd, svd, svd, svd, svd, svd, svd, svd, svd, exp, exp, exp, exp, exp, exp, exp, exp, exp, exp, exp, exp, gp, gp,gp

I följande film har Affe beskrivit hur dagens invandringspolitik förändrar demografin i vårt land.

Om detta kan man tycka olika saker, men en sak vi alla kan vara överens om!

Det gamla Sverige är på väg bort, ska vi omfamna det nya Sverige?







mvh Ceasar

dn, dn, dn, dn, svd, svd, svd, svd, svd, svd, svd, dn, dn, dn, exp, exp, exp, exp, exp, exp, ab, ab
ab, ab, ab, ab, ab, gp, gp, gp, gp, hd

dn, dn, dn, dn, dn, dn, dn, dn, dn, svd, svd, svd, svd, svd, svd, svd, svd, svd, svd, svd, svd, svd, svd, svd, svd
ex, ex, ex, ex, ex, ex, gp, gp, gp, gp, gp, gp, hd, hd, hd, ek, ek, ek

I Sverige pågår nu parallella folkbildningsprojekt i syfte att informera medborgarna om de frågor som inte tillåts diskuteras i Sverige. I detta arbete har otaliga människor medverkat med allt fån små till stora bidrag.

Vad är syftet med folkbildningen? Varför skall den behöva föras av "gräsrötterna"?

Svaret är faktiskt ganska enkelt: I Sverige tillåts inte kritiker till den förda invandringspolitiken komma fram och i den mån man faktiskt tillåts komma fram så ser de etablerade medierna och politikerna till att smutskasta och förringa budskapet.

Man går ju så långt att man öppet deklarerar att man inte avser att låta kritikernas samlade röst få ngn bäring på den egentliga politiken.

Men hur många skulle ställa upp på nuvarande förljugenheter om de visste vad vi vet?
Troligtvis inte särskilt många.


Centralt i kampen för yttrandefrihet är de personer som trots tillmälen och påhopp står emot och kämpar i en motvind som bitvis genom åren nått orkanstyrka.
Dessa personer är vårt lands moderna hjältar, de har stått upp för oss andra.




De har inväntat vår väckelse. Det är dags att sluta upp bredvid dem och ge dem vår aktning.



Jan Milld exemplifierar en modern Svensk hjälte







exp, exp, exp, svd, svd, ab, ab, gp
dn, dn, dn, dn, dn, dn, dn, dn, dn, dn, dn, dn, dn, dn, dn, svd, svd, svd, svd, svd, svd, svd, svd, svd
ex, ex, ex, ex, ex, ex, ex, ex, gp, gp, gp, gp
syd, syd, syd, syd, blt, blt, blt, ekuriren, ekuriren, ekuriren, ekuriren

De är inte dagsfärska men de är precis lika aktuella idag som för två år sedan!

Jan Milld har under många år bevakat yttrandefriheten och demokratins trasiga själ som starkast exemplifieras av den sk debatten om asyl och invandringspolitik.



Lyssna och njut och inte minst dröm om ett Sverige som tillämpade yttrandefriheten och som var beredd att stå upp för alla medborgarnas lika rätt till en röst för Sverige.

Särskilt intressant tycker jag det är med journalister eller politiker som å ena sidan anklagar etablissemanget för att inte tala klarspråk om invandringen och dess negativa konsekvenser, å andra sidan säger att några mörka krafter kan utnyttja bristen på klarspråk till att värva medlemmar och röster.


Jag säger istället: Låt inte extremisterna få fortsätta ljuga, förvanska, försköna. Låt oss tillämpa demokrati och yttrandefrihet fullt ut. De mörka krafterna är ju de nu styrande. De är dessa som uppenbarligen tjänar röster på att inte tala sanning.


Nåväl här är en Modern hjältes alster:


Finns det Svenskar?



Finns det Svenskar?
Uploaded by criticalsource. - Up-to-the minute news videos.



Be inte om ursäkt!









Mörkningar









mvh Ceasar



ab, ab, ab, ekuriren, ek, smp, smp, smp
exp, exp, exp, exp, exp, exp, dn, hd, gp, gp
exp, svd, ab, ab


dn, dn, dn, dn, dn, dn, dn, dn, dn, dn, dn, svd , svd, svd, svd, svd, gp ,
gp, gp, gp, gp, gp, gp, gp, gp, expressen, expressen, expressen, expressen, expressen, expressen, expressen, expressen, expressen, expressen, expressen, blt, dm
hd, hd, hd